Vad utlöser psoriasis?

 

Många faktorer är involverade i psoriasis. Nämnas kan genetiska, immunologiska, miljömässiga och psykiska faktorer. Dessa faktorer ändrar hudens funktion - i synnerhet de celler, som bildar hudens översta hudskikt (hornlagret). Även celler längre ner i huden påverkas (1).

 

Genetiska faktorer

 

Mycket tyder på att psoriasisanlagen är genetiskt betingade (2). Det finns inte en enskild psoriasisgen (arvsanlag), utan en rad gener som ökar risken för att få sjukdomen. Hos 30-50 % av psoriatikerna är sjukdomen genetisk.

 

Studier av enäggstvillingar visar att om den ena tvillingen får psoriasis, är risken 70 % att även den andra får sjukdomen (1). Om arvsmassan hade varit den enda orsaken, hade risken varit 100 %. Resultaten visar att psoriasis beror på flera faktorer.

 

Kunskaperna om generna som hänger samman med psoriasis har man än i dag inte full insikt i. De gener som orsakar symtomen skiljer sig från familj till familj och från individ till individ. Forskare tror att de inom ett fåtal år kommer att hitta olika behandlingsformer anpassade till de genetiska egenskaperna hos varje enskild psoriatiker (1).

 

Opåverkade folkgrupper

En del folkgrupper, som till exempel indianer från Anderna och eskimåer, får inte psoriasis. Det kan möjligen förklaras med genetiska olikheter och miljömässiga faktorer.

 

Läs mer om genetiska faktorer

 

 

Immunologiska faktorer

 

Immunologiska faktorer kan förorsaka inflammationsreaktioner i huden.

 

Hudens struktur  

Huden består av över- och underhud. Överhuden består huvudsakligen av keratinocyter (celler som producerar det hornlager som skyddar huden) och melanocyter (celler som producerar pigment som gör huden solbränd och beskyddar den). Underhuden är tjockare än överhuden och utgörs främst av bindvävnad, som ger huden dess styrka och elasticitet.

 

Vid psoriasisdrabbad hud ses två huvudproblem:

 

1) Cellerna som bildar hornlagret förnyar sig för snabbt.

Hos psoriatiker förnyar sig överhuden för snabbt, ungefär 4-5 gånger snabbare än normalt. Det beror på att keratinocyterna i överhuden flerdubblas i onormal takt och producerar keratin (svavelhaltigt proteinämne i hår, naglar och hud) av dålig kvalitet, som fjällar. De huvudsakliga cellerna i underhuden, fibroblasterna, kontrollerar förnyelsen av keratinocyterna. Vid psoriasis fungerar inte kontrollen helt och hållet.

 

2) Inflammationsreaktioner i huden.

Utöver den snabba omsättningen av keratinocyter, medför psoriasis inflammationsreaktioner i underhuden. Två slags celler är involverade i reaktionerna: neutrofiler med polymorf kärna och T-lymfocyter.

 

Vad händer med huden? 

Neutrofiler med polymorf kärna angriper överhuden, där de medverkar till en snabb omsättning av keratinocyter. Huden angrips också av T-lymfocyter, som håller inflammationstillståndet aktivt. Vid psoriasis har man en kronisk störning i T-cellernas funktion (1). T-cellerna deltar i igångsättning och upprätthållande av inflammationen i huden genom att frigöra signalämnen, som främjar inflammationen.

 

Psoriasis påminner om en autoimmun sjukdom. Det är som om något i huden uppfattas som ett främmande föremål av immunförsvaret, som svarar våldsamt på detta "angrepp". Om psoriasis ska definieras som en autoimmun sjukdom är omdiskuterat. Uppenbart är att inflammationsutlösande T-celler är centrala för psoriasis, men bevis saknas om självaktiverande T-celler (2).

 

Miljömässiga faktorer

 

Hos personer med arvsbetingade anlag för psoriasis kan sjukdomen utlösas av både interna och externa faktorer. Interna faktorer kan vara stress, vissa läkemedel och infektionssjukdomar. Externa faktorer kan vara operationer, hudskador, årstidsväxlingar och tyg som gnider mot huden. Samtliga faktorer ökar nybildningen av hud.

 

Stress är ofta anledningen till att psoriasis bryter ut. Stressen kan bottna i allt möjligt, från att skolan ska börja efter lovet till allvarliga psykiska påfrestningar. Stress är en betydande faktor som kan få psoriasis att bryta ut för första gången och starta efterföljande utbrott.

 

Betablockerare (mot förhöjt blodtryck och hjärtsjukdomar), litium (mot manodepressiva sjukdomar) och kinoloner (antibiotika) är några av de preparat som man ibland misstänker starta sjukdomen. Paradoxalt nog kan binjurebarkhormoner, som ofta används vid behandling av psoriasis, orsaka utbrott om en behandling upphör från en dag till en annan.

 

Hos barn ses ofta guttat (droppformad) psoriasis efter en halsinflektion förorsakad av en streptokocker.

 

Psoriasis är inte ett livshotande tillstånd. Syftet med en behandling är att förbättra psoriatikerns livskvalitet. Därför är det upp till den drabbade att - i samråd med läkare - avgöra vilken behandling som passar bäst. Vald behandlingsstrategi bör vara ett resultat av dialogen mellan läkare och patient.

 

Livsstil och psoriasis
Vissa livsstilar ökar risken kraftigt för utveckling av psoriasis. Särskilt gäller det rökning, men alkohol och övervikt är också bidragande riskfaktorer. Därför kan man inte hantera sjukdomen utan att ta hänsyn till flera faktorer.

 

Nervsystemets roll i utveckling och återfall av psoriasis

Flera faktorer stödjer dessa hypoteser:

- Psoriasisfläckarna är nästan alltid symmetriska på båda sidor (båda armar, båda ben o.s.v.).

- Ofta ses ett samband mellan stress och psoriasis.
- Nervsystemet kan frigöra bestämda signalämnen som påverkar hudens funktion.

 

 

Referenser

(1) Schon, N Engl J Med, 2005

(2) Bowcock & Krueger, Nat Rev Immunol, 2005

 

Relationen till din läkare

 

Nya behandlingar

Det finns hopp för psoriatiker.